Vid det senaste styrelsemötet, den 16 november 2012, var huvudpunkten på dagordningen frågan om föreningen skulle investera i aktier i Rockneby Vind AB eller inte. Kalmarsund Vind har ett relativt stort kapital som varit placerat på olika bankkonton - goda säkerheter, men svag räntabilitet. Och så vet man ju inte var pengarna egentligen blir placerade. Skulle det vara mer intressant att ha en del av kapitalet placerat i vindkraft? Så löd frågan för oss styrelsemedlemmar inför mötet.
Vår "dotterförening" - Kalmarsund Vind II - har kommit igång med elleverenser till medlemmarna genom att de köpt in sig i parken i Rockneby. Det var dessa kontakter som öppnade för möjligheten att vår förening skulle kunna köpa aktier också. För vår del handlar det enbart om en kapitalplacering och vi får kronor tillbaka om det blåser bra - KSV II får istället el till sina medlemmar!
Efter att ha diskuterat frågan ingående, fattade styrelsen beslut om att köpa 1/16 av verk 3 i Rockneby Vind AB (det betyder 1,25 % av hela parken) - priset för dessa aktier är 1,8 miljoner kronor. Parkens totala produktion fördelas solidariskt mellan aktieägarna, detta ger en stor trygghet för en liten andelsägare, som vi. Vindkraftanläggningen består av fem stycken Vestas V-100 med 95 meters tornhöjd och 100 meters rotordiameter - riktiga bjässar, med andra ord! Åker du med järnvägen från Kalmar mot Linköping, så passerar spåret alldeles intill verken - passa på att titta!
Eolus Vind har projekterat vindkraftparken i Rockneby och äger f.n. merparten av aktierna, men det kommer att vara möjligt att köpa in sig med större eller mindre andelar. Vi får hoppas att KSV II kommer att växa och vara intresserade av fler andelar, och kanske kommer vår föreningsstämma att fatta beslut om ytterligare aktieköp - i så fall: varför inte i Rockneby?
Jag har nyligen läst lite om vindkraftens historia, och det har hänt väldigt mycket under de senaste trettio åren - här kommer några utdrag ur historieboken:
1982
Vindturbinerna når upp till 55 kW och den första parken (5 x 20 kW) byggs på den grekiska ön Kyathos.
(KSV:s verk i Grönhögen är på 800 kW, som en jämförelse.)
1988
Storbritannien kungör planerna för sin första vindkraftpark.
1991
Den första offshoreparken byggs vid Vindeby (passande namn!) utanför Danmark, det handlar om 11 x 450 kW turbiner.
2000
Tysklands "förnybar energilag" fortsätter att gälla, det innebär bl.a. stöd till vindkraft genom fasta priser per kWh i 20 år. (De borde vi också ha haft i Sverige!)
2010
Danmarks andel vindkraft i elnätet överstiger 20 %.
2012
Danmark sätter målet att ha 50 % el från vindkraft till år 2020.
EU:s samlade vindkraftproduktion motsvarar 39 kärnkraftreaktorer.
Världens första trätorn för storskalig vindkraft uppförs i Tyskland.
Trätornet i Tyskland är 100 meter högt och byggt helt i trä - tornet sparar 300 ton stål och binder 400 ton koldioxid! Borde inte detta vara något för skogslandet Sverige och särskilt för Småland!
Alternativen till vindkraftsel är ofta väldigt smutsiga - jag läste nyligen om de enorma problem som underjordiska rörledningar med olja för med sig bl.a. i ryska Arktis. Varje år läcker där 30 miljoner fat olja ut och hamnar i vattnet och luften - ja, överallt.
Kinas stora satsningar på kolkraftverk kräver enorma mängder vatten i samband med utvinningen av kolet: vatten motsvarande en sjättedel av Gula flodens årsflöde förbrukas i dessa processer!
Nästa helg skall vi tända lysdioderna i äppelträdet på tomten - det är vår lilla adventshälsning. Skönt att den bara kräver 10 W vindel!
Hälsningar
Ola Holgersson
