söndag 16 februari 2014

"Det trodde jag inte var möjligt!"

Jag satte mig i soffan med lite skoljobb framför mig, samtidigt lyssnade jag på radiosportens sändningar från OS i Sochi - det var dags för damernas stafett 4 x 5 km.
Det gick ju fint för de två första åkarna - Ida och Emma - och deras skidor verkade vara i toppskick, trots tolv plusgrader i luften (och kring nollan i snön)! Anna Haag fick slita hårt för att inte tappa för mycket till Tyskland och Finland i täten, men hon höll undan för alla bakomvarande lag. Och så blev det dags för slutsträckan: Charlotte Kalla gick ut 26 sekunder efter tätduon och ungefär lika stort försprång till de efterföljande lagen. Vad skulle hon kunna göra mer är bevaka en bronsplats?
Jo, hon gjorde det ingen egentligen trodde var möjligt! Hon disponerade sina krafter exakt: meter för meter, tiondel för tiondel, tog hon in på de ledande paret från Finland och Tyskland. (Varför körde de inte "i lag" för att dryga ut försprånget?) Och i den sista stora backen var Kalla tillräckligt nära för att kunna koppla av och njuta av nedförskörningen mot skidstadion - hon visste att hon hade de bästa skidorna och den bästa orken. Hur hon sedan kunde få det innerspår som ledde till en tätposition på upploppet det kan jag inte förstå. Ville den finska åkaren släppa fram henne?
Men visst är det strålande gjort att kunna accelerera och gå fram till toppen efter att ha tagit ifatt 26 sekunder på fem kilometers åkning. Mot världslöpare på skidor! Fantastiskt!

Nästan lika glad blir jag när jag får läsa en artikel av Lennart Söder (professor i elkraftsystem vid KTH, Stockholm). Han skriver artikeln som svar på påståenden i TV-programmet "Agenda": Vattenfalls Nordenchef, Torbjörn Wahlborg samt Folkpartiets partiledare, Jan Björklund, menar båda att det är nödvändigt att bygga ny "baskraft" i Sverige, särskilt om vi vill få en utökning av andelen vind- och solenergi i elsystemet. Deras definition av baskraft skulle vara sådan energi som vi kan producera alla dagar, utan hänsyn till väder och vind. Lennart Söder anför tre argument mot denna tolkning av begreppet "baskraft": 1) det finns inga kraftverk som går hela tiden, alla verk har avbrott. 2) Vår elförbrukning varierar mellan 8 000 MW och 22 000 MW. Vilken nivå är då baskraftens? 3) Kravet på elproduktionen bör snarare vara flexibilitet än statiskhet!
Enligt Söder finns i internationell litteratur en annan definition av "baskraft": de kraftverk med lägst rörlig kostnad. Det betyder att vind- och solkraftanläggningar bör betraktas som baskraft då deras rörliga kostnader (driftskostnader) är lägre än såväl kärnkraft, kolkraft som gaskraft.

Det är tur att man kan få läsa olika synpunkter och argument i en fråga - sen kan man lättare skapa sig egna åsikter, även i mer svårförståeliga frågor. Som t.ex. hur Kalla kunde klara det hon gjorde!

Hälsningar
Ola Holgersson

PS
Du har väl bokat in årsstämman - 27 mars 2014 i Kalmar.